Senaste inläggen

Av Johanna - 16 november 2014 13:19

Halloj!


Åter igen har jag missat att uppdatera. Det har ju hänt en del sedan sist.

Vår lilla pojke, Noah, har kommit till världen. Den 4.10.2014 kom han äntligen ut efter många dagars smärtsamma sammandragningar. 

Vi åkte in på natten till torsdagen och jag fick stanna kvar på BB även om dom sa att det inte var på gång än.

Värkarna fortsatte, trots starka smärtlindringar.

På natten till lördagen fick jag ligga i badet nästan hela natten och på lördagen satte dom igång förlossningen. 

Dom var oroliga för Noah eftersom hans hjärtslag gick ner ganska kraftigt under värkarna.

Själva förlossingen gick inte alls som jag hade hoppats på. 

Jag ville ju att det skulle starta utav sig själv och så ville jag prova utan ryggmärgsbedövning osv. Men efter 4 dagar med smärta så orkade jag inte längre. Det blev ryggmärgsbedövning. Den hjälpte, en stund.. Efter ett tag så slutade även det ha effekt. Så dom gav mig något som hette Aquadops. Fyra stick i ländryggen och det brände som att dom försökte riva av mig huden på ryggen!! Efter allt det här så börjar saker hända, men det bästa är en enda röra i mitt huvud för jag var helt utmattad utav smärta. Det blev sugklocka för att få ut honom. 

När han sedan väl var ute tog dom honom ifrån mig ganska snabbt. Sen fick han ligga i kuvös med extra syre över natten. 

Som tur är återhämtade han sig snabbt och fick komma till mig på morgonen efter. Sen blev vi kvar på BB 4-5dagar till.

Nu är lilla prinsen 6 veckor gammal. Det är helt sjukt vad tiden går fort!

Vi var på bvc i torsdags. Han väger nästan 5kg nu(födelsevikt 3590g) och han hade växt nästan 6cm.

Skönt att veta att han får i sig tillräckligt. =)


Ossi mår väl hyfsat bra. Det går upp och ner för honom. Han verkar trött. Och vi gissar att Hampus är lite för mycket för farbror Ossi, så vi har tagit beslutet att Hampus ska få prova på att bo hemma hos någon annan. Det känns jättetråkigt om det skulle bli så. Men jag känner att det är nog bäst för både honom och Ossi. Då får Ossi lugn och ro och Hampus får komma till någon som har tid att roa detta lilla energipaket.

Vi får se hur det går.


Det var väl lite snabbt om vad som har hänt här. =)

Ha det fint!


 


Mammas finaste drygt 3 veckor gammal   

ANNONS
Av Johanna - 1 oktober 2014 19:18

Sov inte en blund på hela natten.

Har haft värkar som startade runt midnatt och höll i sig. Det började med 5min mellanrum. Men i och med att jag läst att det ska göra så ont att man inte kan stå, gå, andas när det är på riktigt tänkte jag att det går över. 

Men det gjorde det inte. Värkarna blev tätare och vid 5 tiden tog jag en panodil och en varm dusch för att kolla om det lättade.. Icke! Vi ringde till förlossningen för att fråga om råd och de sa att jag självklart är välkommen in, men att det bästa är om jag stannar hemma tills jag inte klarar det längre. Så jag stannade hemma, försökte vila lite, tog varma duschar osv. Vid 8 på morgonen gick jag på toa och märkte att det kom blod. Värkarna var nu med 3min mellanrum. Så vi packade ihop oss och åkte in.

På förlossningen lyssnade dom på bebisens hjärtljud och mätte värkarna. Allt såg ut som det skulle. Dom undersökte mig också och sa att det var inte dags ännu. Troligen så tränar sig bara livmodern.. Men eftersom jag har så mycket värkar och tätt mellan dem så trodde de inte att det skulle ta så lång tid. Men man vet ju aldrig.

Vi åkte hem igen och jag har försökt att vila och äta sen dess. Nu på kvällen har det lugnat ner sig igen och värkarna som fortfarande gör tokont kommer inte lika ofta.

Då fick jag ju sova ordentligt en stund i alla fall. =) 

Nu är det bara att vänta och se. Håll tummarna för oss!


Kramar

ANNONS
Av Johanna - 29 september 2014 20:01

Allt händer samtidigt..

Både tråkiga och roliga saker.

Den här helgen och början på veckan har verkligen satt en gravid kvinnas känslor och tankar upp och ner.

Det började i fredags kväll. Marko kom in med hundarna efter en promenad och jag märkte på en gång att något inte stod helt rätt till med Ossi. Han andades häftigt och skakade som ett asplöv. Jag lyssnade på honom och det pep när han andades, precis som det gjorde då när vi upptäckte hans hjärtfel för ett par månader sedan. Jag kollade även hans tandkött och det var väldigt blekt. Så jag lindade in honom i en filt och höll honom i min famn tills han slutat att skaka. Ringde till jourvetrinären här och frågade om råd. Vi skulle öka dosen utav hans vätskedrivande medicin och även kontakta hjärtspeciallisten i Uleåborg för råd. 

Sagt och gjort. Tyvärr hade vetrinären åkt hem för helgen, så jag fick rådet att skicka ett mail till henne. 

Hon höll med om att vi skulle öka Ossis vätskedrivande medicin och om han inte blivit bättre dagen efter så skulle jag kontakta jour vet igen och be om antibiotika. Så nu äter min lilla sjuka prins även antibiotika utöver dom tre andra medicinerna han får. Imorgon ska vi till Uleåborg och träffa vetrinären och se vad hon har att säga. Men tyvärr ser det nog inte allt för lovande ut för Ossi. Jag hoppas förstås att antibiotikan kommer att hjälpa honom, men eftersom det bara har gått några månader sedan vi började medicineringen så är nog risken stor att hans kropp inte kommer att orka med så mycket längre. Jag ska göra allt jag kan för att han ska må bra och få vara hos mig så länge som möjligt. Men jag vill absolut inte att han ska lida. Vi ska mysa varje vaken stund vi har tillsammans och han ska bara få ha det bra. Han är det finaste jag har, min bästa vän... Love of my life.. 

Hampus har varit väldigt söt med Ossi, pussat på och legat nära. Men han fick ändå åka till min kompis för ett tag. Det är bättre för honom, där har han tre tjusiga tjejer att busa med plus att dom ska på utsällning i helgen. Och eftersom jag är beräknad att föda barn den 4de oktober så tänkte vi att det är bra att han får vara där så länge. Ossi är hemma hos oss tills dess att vi åker in till BB, då ska han hem till en annan kompis som kan ha översikt hela tiden. Känns tryggt att allt sånt är ordnat med.


Vi var dessutom på ultraljudsundersökning idag igen. Det var en efterkontroll för att det senaste ultrat visade att det var ganska lite fostervatten. Så idag var vi dit vid 9:30 på morgonen. De började med att mäta bebis hjärta, mitt hjärta och även värkar. Och värkar hade jag! Dom undersökte mig också och det visade sig att saker har börjat hända, det börjar öppna sig! HJÄLP tänkte jag. Ska vi få bebis nu?! Men det kan ta ett bra tag ändå vad jag förstår.

Hur som hellst så blir det igångsättning på måndag morgon, om han inte tänkt titta ut innan dess förstås.   

Tänk! Nästa vecka är jag mamma... Så svårt att greppa.. 

Har haft värkar hela dagen, men nu verkar det ha lugnat ner sig. Skönt. Jag hoppas att han håller sig inne tills vi kommit tillbaka från Uleåborg i morgon i alla fall.


Nä, nu vet jag inte riktigt vad mer jag ska skriva om... 

Jag säger som alltid, ska försöka bättra mig och uppdatera oftare.. Men ja.. Vi får väl se hur det går med den saken. ;)


Puss o kram på er alla!

Av Johanna - 23 juli 2014 22:07

DEN HÄR VÄRMEN!! Hjälp...

Nej, jag vet man ska inte klaga och ja, jag gnällde i vintras när det var för kallt.

Men seriöst, måste det vara allt eller inget? Jag är svensk och lagom är alltid bäst!

Det har varit tryckande värme i flera veckor i streck och även om det har regnat och åskat så lättar det inte.

Det är nästan så att det blir varmare och varmare.

Lägenheten samlar värmen också. det växlar mellan 27-30 grader här inne. Och även om det är svalare ute om kvällarna sjunker inte temperaturen här inne. Alla fönster är öppna och balkongdörren med.

Det sjuka är att även fast vi bor på tredje våningen så hittar myggjävlarna in. Jag är helt sönderäten på fötterna.
  

Jag är säkert extra känslig/gnällig också eftersom jag faktiskt är gravid. Är ju i vecka 30 nu, så bara 10 veckor kvar.

Vi har lyckats samla på oss det mesta vi behöver till liten kommer, även om en del fortfarande inte är här än, utan utspritt över Sverige och Finland. Jag måste säga att vi har helt fantastiska vänner som har skänkt oss saker. Vi hade inte klarat det utan er!   

Världens bästa Hanna har gått med på att bli gudmor/fadder/kummi till liten, även om det troligen inte kommer bli något kyrkligt dop. Tror inte att det finns någon bättre lämpad än vad hon är. Finsk/svensk supermamma som hon är. =) Tack älskling för att du ställer upp och för allt du gör för oss!   


Ja, vad annars då? Hmm.. Jag har målat skötbord/byrå i flera dagar. Det tar tid när man inte orkar vara effektiv så många timmar i streck. Är inte helt nöjd heller. Köpte lack, men jag tycker att den är på tok för tunn. Har målat 3 ggr och det blir liksom inte som jag vill. Men det får fan duga. Jag orkar inte göra om!


Markos bil ligger ute för försäljning. Men ingen verkar vara intresserad. Det ställer till det en hel del i våra sommarplaner. Men vad ska man göra?


Ossi mår under omständigheterna bra. Han verkar också ha det lite jobbigt i värmen, men jag försöker hålla honom sval och vi är inte ute och går långa promenader direkt. Han är så duktig min lilla prins. Det finns ingen bättre än han.   

Hampus är go han också, men han har mycket att lära innan han kan mäta sig med Ossi. =)

Imorgon har vi Hampus skola igen. Vi har inte varit där på några veckor. Vi hörde att det har gått kennelhosta och ville inte riskera att Ossi blir smittad. Förra torsdagen var det dock inställt. Får se om vi kommer iväg imorgon. Det beror lite på hur jag mår. Idag har jag sovit mest hela dagen pga värmen. Så vi får se om jag orkar.


Nähe, nu ska vi kolla på lite scrubs. Jag har precis kallduschat och sitter under takfläkten och flåsar. =)

Jag hoppas den här natten blir svalare än gårdagens.


Kram på er alla!

Av Johanna - 5 juli 2014 22:27

Det är nästan 2 år sedan jag skrev senast. En hel del har hänt sedan dess.


Såg att i mitt förra inlägg berättade jag om att vi skulle åka upp till Ivalo och plocka bär.

Vi kom till Ivalo, men det blev aldrig någon bärplockning.

Vi hann vara där ett tag sedan bar det av till sjukhuset med ambulans för min del.

En kort resa på ca 4 timmar till närmaste sjukhus och sedan ytterligare en timma därifrån till Kemis sjukhus.

Anledningen var blindtarmsinflammation.
Det är en himla lång historia och jag tror att de flesta vet vad som hände, men många fel gjordes, det gick hål i blindtarmen och jag blev liggandes på sjukhus i ca 3 veckor. Jag kanske tar och skriver mer om den här händelsen i ett annat inlägg senare.


I oktober förra året fick vi ett tillskott i familjen vid namn Hampus. Han är en liten nakenhund som vi har på foder. Det är en kompis till mig som är ägaren. Hampulicious the prinskorv, som vi kallar honom, är ett litet yrväder. mer vild än tam. Brukar säga att det är tur att han så förbannat söt, annars hade han nog åkt ut med huvudet före. ;)

Vi har börjat hundkurs med honom i hopp om att lyckas banka lite vett i hans galna huvud. Han och Ossi är verkligen som natt och dag.


I början utan året fick vi dock den största nyheten. Vi väntar barn.

Wow! Jag som aldrig skulle ha barn. Tänk så det kan gå. =)

Måste ärligt säga att det känns overkligt på många sätt. Jag tror inte riktigt att jag har fattat vad det är som händer. Känslorna är blandade. Jag är livrädd, lycklig, förväntansfull, orolig, nervös.. Ja, allt på engång.

Jag har fått försäkran från många håll att det är annorlunda när det är ens eget barn.

Det får vi hoppas!

Min käre vän Reeta bad mig hålla hennes 3 månaders lilla prinsessa här om dagen. Blev stel som en pinne! Jag vet ju inte hur man gör. Tänk om jag har sönder henne! Det känns liksom inte naturligt att hålla i ett sånt litet barn. Men man får väl "in snitsen" tillslut hoppas jag. =P

Den 4de oktober är våran lilla prins beräknad att anlända. Jag har sagt till Marko att graviditeten sköter jag, men sen när det är dags för förlossning så får han ta över. Jag kan stå brevid och heja på. ;)


Tyvärr har det även hänt lite tråkigheter.

Min älskade vän och trogna följeslagare Ossi är sjuk. Det hela började med att han hade blod i urinet. Vi fick då reda på att han hade förstorad prostata, vilket skulle avhjälpas med kastrering. Straxt innan den planerade operationen skulle bli av upptäckte vi att Ossi verkade ha problem med att andas. Vi valde att avvakta med operationen och bokade en tid för undersökning utav hans hjärta med ultraljud(han har alltid haft ett litet ljud på hjärtat. Vi kollade upp det när han var yngre, men det visade inget fel på hjärtat). Tyvärr så hade den enda veterinären som gör dessa undersökningar här i norra Finland semester precis då, så det skulle dröja en hel månad innan vi fick komma in. Vi bokade tiden, men Ossi blev sakta sämre och vi fick åka in på en akutröntgen 2 veckor innan den planerade undersökningen. Där upptäcktes det att Ossis hjärta var rejält förstorat och hans lungor var fulla utav vätska. Han fick vätskedrivande mediciner och även en hjärtmedicin.

Som tur var verkade medicinerna snabbt och Ossi blev bättre. Nu i onsdags var vi tillbaka på djurkliniken för ultraljudsundersökningen. Den gav inga glada nyheter precis.

Ossis hjärta fungerar inte som det ska. Jag kan inte riktigt förklara det på ett enkelt sätt, men klaffarna som ska förhindra att blodet flyter åt fel håll i hjärtat fungerar inte som de ska. Vilket i sin tur leder till att hjärtat utvidgas och blir stort och hjärtat orkar inte pumpa runt blodet som det ska. Det leder till att det samlas vätska i kroppen och i lungorna. Ossis problem är relativt långt gånget och hans hjärta är så stort att det skulle sitta i en hund som väger 25 kg. Vilket är ungefär 3ggr så stort som det borde. Så nu äter han 3 olika sorters mediciner varje dag i resten utav sitt liv. Vi vet inte hur länge han kan leva med det här. Veterinären sa att det är så olika. I vissa fall så lever hunden bara i några månader, i andra i flera år. Jag hoppas självklart på det sistnämnda. Jag kan inte tänka mig ett liv utan min lilla prinskorv. Han är min bebis, min bästa vän och livskamrat.

Jag försöker tänka positivt. Han verkar svara fint på medicinerna. Men det är ibland svårt att hålla de värsta tankarna borta...

Går allt som det ska så ska vi på återbesök om ca 6månader. Jag hoppas att ni alla håller tummar och tår för min älskling. <3


Nu vet jag inte riktigt vad mer jag ska skriva. Det har förstås hänt mer saker, men det här är det som kändes viktigast att dela med mig utav nu. Jag ska försöka skriva oftare. Hålla bloggen uppdaterad om hur det går med både graviditet och hundar.

Jag vet inte ens om någon är intresserad utav att läsa det här, men det känns ändå skönt att skriva av sig lite.


Ta hand om er och ha en skön sommar!

Av Johanna - 7 augusti 2012 18:23

Det var ju ett tag sedan jag skrev.. Ett litet tag sen bara.. ;P


Kom på att jag hade den här bloggen och tänkte att jag kanske skulle ta och skriva av mig lite.

Jag vet inte riktigt vad som har hänt sen senast. De flesta av er som läser, vet nog redan det mesta. :D

Meeeen...


Jag bor ju inte med Opa längre. Jag och Make/leevi och Ossi också förstås) flyttade in i en 3:a en bit utanför centrum i slutet utav november förra året. Vi trivs bra, lite krångligt är det förstås att ha ungefär 1mil in till stan. Men det funkar. =)

Det är inte den mest morderna lägenheten i världen och den är väl lite sliten och har sina brister, men det är ett hem och omgivningarna är fina. Sen att den är billig är ju även det ett plus! =)

Vi har som sagt tre rum och kök och även en inglasad balkong med utsikt över baksidan och en liten sjö. =)

Från vårat stora vardagsrumsfönster ser vi en liten bit av Bottenviken. Så det är fint. Oturligt nog har vi även en utav pappersfabrikerna här. Den väsnas en hel del och luktar skit ibland(läs mest hela tiden), men som tur är är det väldigt sällan vi kan känna lukten in i lägenheten. ;)


Jag går fortfarande i skolan, eller ja just nu har jag väl sommarlov eller vad man ska kalla det. Nästa kurs startar troligtvis i början utav september. Ser inte direkt fram emot det. :P

Skulle så gärna ha ett jobb.. Men det kryllar ju inte direkt utav lediga jobb häromkring...

Min finska är kanske inte så bra som den borde vara heller, men jag har väl tappat inspirationen lite.. Blir som lite för mycket utav det "goda".. Jag menar 6timmar om dagen 5 dagar i veckan med att studera finska språket och den finska kulturen mm, sen måste man ju lyssna på babblet även utanför skolan ;D Ska nog flytta till södra Finland där dom pratar så man kan förstå! Vasa kanske ;D


Nej, men faktum är att vi har pratat om att dra söderut. Det är bara det att Marko har ju Leevi här i Kemi och det är ju förstås inte helt lätt att bara sticka då inte. Kanske får vänta nått år eller så tills han är stor nog att flyga ensam. Vi får se.

Men vi kan inte heller stanna här och aldrig hitta jobb/utbildning så.. Ja, ni fattar! :P


Ossi mår bra, han ligger brevid mig i soffan och sover nu. Han är en riktig lathund han! :) Mitt lilla hjärta! <3


Igår var vi hem till min kompis Elina.

Hon håller på att starta upp ett eget företag. "Fantasy dogs" heter det. Hon utbildar sig till hundtrimmare och ska även öppna en hundaffär här i Kemi. Blir även en internetbutik! Hon är modig och väldigt duktig! =)

Det är förstås mycket jobb, så vi har försökt hjälpa henne så mycket vi kan! I söndags var vi i butiken och skruvade möbler och igår hjälpte jag henne med att göra beställningar. =) Imorgon ska jag vara hennes privata chaufför och köra runt henne på lite olika ärenden. =)


Marko är iväg och hämtar upp Leevi just nu. Våran vecka denna vecka. =)

Och i helgen blir det troligtvis att vi åker upp mot Ivalo. Vi ska försöka tjäna lite pengar på bärplockning. Hjortron osv. Hoppas bara att det finns några bär, då solen har varit ganska frånvarande denna sommar.. =(

Men, men.. Är ju inte helt fel att komma iväg hemifrån en sväng. =)


Nä, nu ska jag kolla på Vänner och andas lite innan terroristen kommer hit. ;D


Saknar er där hemma!

Av Johanna - 29 maj 2011 21:14

Ser att det har gått ett tag IGEN sen jag senast skrev här..

Antingen är jag väl waaaay to busy för att ha tid med bloggen eller så har jag helt enkelt ett så innehållslöst liv att jag inte har något vettigt att skriva om. Välj själva. ;)


Provet jag gnälde över i förra inlägget gick förvånandsvärt bra faktiskt. Ett enda litet fel. Bäst i klassen minsann! Jag äger!Och vill ni veta vad jag hade för fel. det är löjligt... Det var i verbtyp 4 gruppen, minns ni? -ta/-tä?

Ok så ordet jag hade fel på var pelätä. Skulle böjas i jag form. Så jag skrev Pelään. FEEEEEEL. Jaha tänkte jag, varför det nu då? Det finns ett annat ord som är nästan likadant i samma verbtyp pelata. och böjar man det ordet blir det minsann Pelaan.. men näääe, bara för att finskan hatar mig och gör allt för att få mig förvirrad så ska det i just det här ordet hoppa in ett K.. Pelkään.. PLÖH! Lagom lustigt tycker jag...

Något som är om möjligt ännu roligare är att på tisdag ska vi ha prov på ALLA de 6 olika verbtyperna.. JIIHAAA! Jag längtar så.. Finska kicks my ass all over Kemi... Men så äre!


Annars då.. *funderar* Helgen har varit lugn.. Lite för lugn tycker jag, vi har haft Leevi här och meningen var att vi skulle åkt till ranua zoo och kollat på isbjörnar, men självklart har det vräkt ner hela helgen.. Så vi tog en sväng till Haparanda istället.. Nästan lika intressant =P

Jag inhandlade nya mysbyxor och en hoodie. Massa mysigt. Hade presentkort på Stadium sen i julas. Det gillas =D


Nu sitter jag i soffan och fiser för mig själv. Make är ute och ränner, Leevi sover och Opa, som har varit och supit i Oulu igen, ligger bakfull i sitt rum och glor på film..


Och regnet det bara öser neeeeer... Imorn är det skola igen, ledigt på torsdag. Jesus flyger till himlen då. Upp skuttar Jesus, hurraaaa, hurraaaa! Lite trist är det dock att dom tycks inte ha förståt det här med 'klämdagar' i Finland.. Så jag har skola igen på fredag.. Värdelöst.. Tänk om man kunnat fått långhelg, då hade vi kunnat tagot en tur till Ivalo.. Prutt.. Men men.. Inte långt kvar nu.. I början av juli kommer jag hem en sväng! Vi ses på power big meet gott folk! =)

Av Johanna - 19 maj 2011 13:19

Nu jävlar är min hjärna på gränsen till att explodera... 4 veckor in i finska kursen och det börjar redan bli för mkt för mig.. Finskan är inget lätt språk..

Imorgon har vi prov på verbtyp 3 och 4.. Jaha tänker ni, och vad är det?

Jag kan försöka förklara lite kort..

Verbtyp 3 är verb som slutar på -la/-lä, -ra/-rä, -na/-nä, och -sta/-stä.

Tex Tulla. Och när man nu ska böja ordet för jag, du, han/hon, vi, dom och ni så ser det ut så här: Tulla=Tul+e+personpronomen. så minä tulen, sinä tulet, hän tulee, me tulemme, te tulette, he tulevat.

Verbtyp 4 är verb som slutar på -ta/-tä.

Tex Siivota och om vi böjer detta ser det ut så här: Siivoa+personpronomen.

Minä siivoan, sinä siivoat, hän sivoaa, me siivoamme, te siivoatte, he siivoavat. Inga konstigheter so far eller hur? =)

MEN för att krångla till detta lite grann så är det också en regel till man måste tänka på när du böjer ordet..

K->KK

P->PP

T->TT


- ->K

V->P

D->T


NN->NT

RR->RT

LL->LT

NG->NK

MM->MP


Tex: HaKata: Minä haKKaan..


Nu börjar det bli lite mer att hålla reda på eller hur?

Och för att göra saken ytterligare lite svårare, så gäller det självklart inte för alla verb i de här grupperna..  Jisses... och detta mina vänner försöker jag lära mig.. kan även tillägga att vissa ord tillhör en egen grupp som inte har en endaste regel till varför det är som det är förutom att det 'bara är så'.. tex Tehdä: Minä teen, sinä teet, hän tekee, me teemme, te teette, he tekevät... knappt så man fattar att det är samma ord... Men så är det.. :D

Nu ska jag nog försöka villa mina stackars skalle en stund innan jag fortsätter pluggandet..


Puss på er

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2014
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ mayflower85 med Blogkeen
Följ mayflower85 med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se